Bedövning används för att uppnå smärtfrihet eller lindring i samband med tandbehandling.
De flesta tål bedövning. Det är en mycket liten andel av befolkningen som kan vara överkänslig mot de mest använda sammansättningarna av bedövningsmedel. För dessa patienter finns andra sammansättningar. Om du redan vet att du inte tål vanliga lokalbedövningsmedel, ska du informera mottagningen om detta. Om tandläkaren vet om detta, kan alternativa sammansättningar användas så att du fortfarande kan få fördelarna med bedövning.
Att få bedövning är ett fritt val, men tandbehandling kan vara förknippat med så mycket obehag att det gör behandlingen extra besvärlig att genomföra för både tandläkaren och dig själv. Det kan skapas en direkt skräck för att gå till tandläkaren av samma anledning.
Smärtrösklen är olika hög hos olika personer, så det bör ingå som parameter i beslutet att säga jag till bedövning.
Om det är tal om ett större operativt ingrepp, är det mest lämpligt att göra det under lokalbedövning, både med hänsyn till smärtan men också för operationsområdet, som kommer blöda mindre pga. innehållet av kärlsammandragande medel i bedövningsvätskan.
Efter ingreppet kommer det första postoperativa (efter operation) symptomen som smärta och ömhet att minskas, då bedövningen normalt klingar av först efter en stund då eventuellt intag av smärtstillande medicin kan ta över. Detta är viktigt för läkningen, då den anspändheten vid smärta försämrar läkeprocessen.
Det finns flera former av bedövning och smärtkontroll:
- Lokalbedövning.
- Ledningsanalgesi.
- Datorstyrd bedövning.
- Narkos.
- Hypnos.
Lokalbedövning
Denna bedövning kallas också infiltrationsbedövning. Här bedövas endast ett litet område omkring tandens framsida, baksida och mjukdel.
Ledningsanalgesi
Här bedövas nervkällan, så att ett mycket större område blir bedövat. Det ger en långvarig bedövning.
Datorstyrd bedövning
The Wand och Sleeper One är bedövningsmaskiner som sörjer för en mycket långsam injektion av bedövningsmedlet. Därför känner man praktiskt taget inte när man blir bedövad. Utrustningen ser inte ut som en vanlig bedövningsspruta. Vidare håller behandlaren bara en penna eller en liten pensel som sätts tätt intill tanden och dess fäste. Vätskan trycks mycket långsamt in i den omkringliggande vävnaden, så det inte kommer ut för mycket för snabbt. Det är den snabba expansionen - för mycket vätska på för kort tid - vid andra bedövningsmetoder som normalt ger smärta. Nålen är mycket, mycket tunn vilket också minimerar eventuell smärta vid det första sticket. Tekniken kan utföra både lokal- och ledningsanalgesi.
Narkos
Narkos, generell anestesi, är full bedövning. Vissa tandläkare arbetar tillsammans med en narkosläkare och kan således erbjuda behandling med full narkos. I dessa fall ska du räkna med extra kostnad. Narkos används vanligtvis till patienter med särskilda behov. Det kan vara förfallna tänder, psykiska besvär eller andra svåra omständigheter.
Hypnos
Vissa tandläkare arbetar tillsammans med en hypnotisör eller kan själv stå för behandling under hypnos. Sök behandlare eller kontakta mottagningarna för råd för att utnyttja detta erbjudande.
Det finns olika former av bedövningsmedel. De mest använda är:
- Det vanligast använda bedövningsmedlet är Xylocain Adrenalin.
- Ett annat vanligt använt medel är Citanest Octapressin.
- För längre ingrepp är Articain ett vanligt bedövningsmedel.
Be evt. om eventuellt ytterligare information hos din tandläkare, innan du ska bedövas.
Det beror på ingreppets längd, din smärtgräns och din mentala status vad det gäller tandbehandling. Fråga därför tandläkaren som känner dig bäst om råd.
För att minska smärta kan du innan behandlingen ta smärtstillande medicin, såsom en Ipren 200 mg plus en Panodil 500 mg. Det är viktigt att du kommer överens om detta med tandläkaren.
Innan en större behandling får du oftast ett recept utskrivet eller piller med förmedicinering, som du ska ta en timme innan ingreppet. Följ de anvisningar som tandläkaren rekommenderar.
Allvarliga biverkningar och komplikationer är ytterst sällsynta vid lokalbedövning. Det kan finnas en lätt ömhet i området där sticket gjorts.
Varaktigheten beror på dos och bedövningsmedlets styrka, och hur exakt tandläkaren har haft möjlighet att lägga bedövningen. Det kan finnas anatomiska förhållanden som gör det svårt att lägga bedövningen, men detta hör till ovanligheterna. Infiltrationsbedövning håller lite kortare tid än ledningsanalgesi. Narkosens varaktighet styrs av narkosläkaren.
Om du har smärta under behandlingen, trots att du fått bedövning, kan det bero på:
- För kort väntetid på verkningen.
- Inte tillräcklig bedövning av behandlaren.
- För svag koncentration eller mängd av bedövningsvätskan.
- Ytterligare nerver i området som inte har blivit bedövade.
I samtliga fall måste det läggas en extra depå i samråd med tandläkaren.